Ridning i Stockholm både en fysisk och mental utmaning

Det finns de som hånar hästsport, och inte minst ryttarna, för att det kallas just för en sport och att det bland annat är en gren i Olympiska spelen. Kritikerna menar att det inte är ryttarna som aktiverar sig. Det är ju hästarna som springer, sliter, hoppar och de som får jobba. Varför ska ryttaren överhuvudtaget ha något beröm eller erkännande för den där icke-insatsen? 

Ovanstående stycke är antagligen mycket provocerande och en stor “trigger” att läsa för de som faktiskt har erfarenhet av att rida. Ryttare vet att hästen bidrar med en enorm insats, men det innebär inte att ryttaren bara sitter på hästryggen och åker med. Ridning kräver sin beskärda del även från ryttaren, både fysiskt och mentalt. Hade någon av de där kritikerna faktiskt brytt sig om att prova på ridning hade de nog tystnat efteråt. 

Prova först – prata sedan

Det är ju bara att titta på vad hästen är för djur. Det är en enormt kraftfull varelse. Det finns en anledning till att bönder har arbetat med hästar som hjälp i jordbruket i hundratals år. Hästar är flitiga arbetare, men de har också en viljestyrka och som sagt en fysisk kapacitet som du inte kan skoja bort. Att då sitta på hästryggen och kontrollera hästen och styra den, både med fart och hopp, det är sannerligen ingenting du gör genom att bara åka med. 

Alla de som kritiserar ridning för att ryttaren inte gör tillräckligt mycket jobb själv hade kanske själva kunnat prova på först innan de uttalar sig. De kan gå och anmäla sig till ridning på någon lokal ridskola. Tycker de fortfarande därefter att ryttaren inte jobbar fysiskt så kan de ta diskussionen då. Här kommer för övrigt ett exempel på en ridskola där du kan få lite erfarenhet av just ridning i Stockholm: https://www.swartlingsridskola.se/.